Antonia Fraser Måste du gå? Mitt liv med Harold Pinter  (2010)

Fraser (f 1932) skriver om sitt och författaren Harold Pinters (1930-2008) liv tillsammans. Hon minns tack var sina sparade dagböcker, och boken känns mycket levande. De träffas båda i fyrtioårsåldern och delar ett liv fyllt av resande, skrivande och politiskt engagemang.

Fraser har en karriär som författare av historieskildringar, biografier och deckare, är skild från en konservativ politiker och har sex barn när de möts första gången på en fest. Pinter skildras som en hårt arbetande dramatiker (han fick nobelpriset i litteratur 2005), en stordrinkare och ambivalent när det gäller socialt umgänge. Han kunde festa men tyckte inte om vissa typer av tillställningar och att prata för mycket om sitt författarskap. Han var engagerad i världsproblemen och han och Antonia åkte runt och träffade presidenter och diktatorer.

De umgicks i societeten med uppburna författare, skådespelare, musiker, bland andra Joan Baez, Samuel Beckett, Salman Rushdie, och tv-personligheten Nigella Lawson. Pinter blev också tidigt rik, före trettio års ålder, och det var ett välmående liv han levde. Pinters kamp mot cancer skildras utförligt i boken, hur det är toppar och dalar för att slutligen ta hans sista livsgnista. I vissa delar av boken känns det som att det är ett allmängiltigt förhållande, man bryr sig om varandra, och den förtvivlan hon känner när han blir allvarligt sjuk.

Det är med en viss saknad man lägger ifrån sig boken, Fraser känns som en hjärtlig person, social och med god inlevelseförmåga. Men naturligtvis har hon ett privilegierat öga när hon tittar på världen, med tanke på att hon kommer från den brittiska överklassen.

(In English)

Antonia Fraser Must you go? My life with Harold Pinter  (2010)

Fraser (b 1932) writes about her and her husband, author Harold Pinter´s (1930-2008) life together. She remembers by the help of her saved diaries, and the novel feels very alive. They both meet when they are in their forties, and they share a life filled with traveling, writing and political commitments.

Fraser has a carrier as a writer of historical novels, biographies, and detective novels, she is divorced from a conservative politician, and has six children when they first meet at a party. Pinter is portrayed like a hard working dramatist (he received the Nobel prize in literature 2005), a heavy drinker and ambivalent when it comes to social life. He could party a lot but did not like certain types of social entertainment, and to talk too much about his carrier as an author. He was involved in the problems of the world, and he and Antonia travelled to different countries, meeting presidents and dictators.

They socialised in the society with celebrated authors, actors, musicians, among others Joan Baez, Samuel Beckett, Salman Rushdie, and the tv-personality Nigella Lawson.     Pinter became rich at an early age, before thirty years of age. And he lived a very flourishing life. Pinter´s struggle against cancer is portrayed thoroughly in the novel, how it is ups and downs before the cancer grabs his last sparkle of life. In certain parts of the book it feels like it is a universal relationship, they really care about each other. And the despair she feels when he becomes seriously ill.

You almost miss the reading when you put the book away, Fraser feels like a heartwarming person, social and has power of insight. But of course she has a privileged eye when she looks at the world, given that she comes from the British upper class.

Bokrecensioner/reviews Från/from England