Mo Yan Ximen Nao och hans sju liv  (2006)

Det känns definitivt inte som att läsa en nobelpristagare anno 2012. Här är det rakt på sak, ett släktepos som sträcker sig från det kommunistiska Kina 1950 fram till 2000-talet, med sina tekniska framsteg och lyxbilar. Stilen är enkel, inga svåra ord. En lättläst bok trots sina modiga 632 sidor.

Godsägaren Ximen Nao skjuts ihjäl av bönder och ställs inför Yama, härskaren över dödsriket. Nao får bedyra sin oskuld och återföds sedan som: åsna, tjur, gris, hund, apa och till sist som människa igen. Svåra umbäranden längs med vackra beskrivningar av aprikosträd, grödor, mat, och natur.

Karaktärerna i romanen är ett tvärsnitt av mänskligheten i stort. Bonden Lan Lian överger inte sina ideal, han vägrar att ingå i det kommunistiska kollektivet, han förblir den ende fribonden till sin död. Kvinnorna är hårt arbetande och liksom männen har de också fel och brister. För flera av karaktärerna är det lusten till pengar och sex som driver dem vidare i livet. De blir extremt cyniska. Språket är hårt på många ställen, både svordomar och runda ord. 

Men boken har också en drastisk humor, jag skrattar högt på flera ställen, även om det komiska kan vara ordentligt svart. Det är fullt av upptåg, en ovanligt händelserik bok. Själv dyker också författaren upp i boken, beskriven som en jobbig filur, en som bara hittar på ofog, suktar efter kvinnor, kort sagt en riktig vagel i ögat på de andra karaktärerna. 

När Yan (f 1955) skildrar Neos liv genom djurens ögon är det klarsynt, och ett smart grepp för att filtrera känslorna. Genom alla djurstadier har de kvar vetskapen om att de härstammar från Ximen Nao. Det gör att de måste bli uppfinningsrika för att kunna låta känslor pysa ut i vilken skepnad de än befinner sig. 

Det liknar en socialrealistisk skröna, syftar troligen på kommunismen i Kina på olika sätt. Det är många namn, och flera av dem påminner om varandra. Det finns en lista på släktingar i början som man kan dra nytta av, men det är härligt med alla namn och vad de betyder: Yingchun betyder ”vinterjasmin” eller ”hälsa våren”, eller Lan Lian betyder ”blåansikte,” som säger en hel del om namnens bärare… (Mo Yan är pseudonym och betyder ”tala inte”… Författaren heter Guan Moye.)

(In English)

Mo Yan Ximen Nao and his seven lives  (2006)

It definitely not feel like reading a Nobel Prize winner of 2012. In this novel it is very straight forward, a family epic which starts in the communist state of China in the fifties and ending up in the 2000s, with its technical progress and expensive cars. The style is simple, not many difficult words. An easy-to-read book despite its brave 632 pages.

The land owner Ximen Nao is shot to death by peasants and is now standing before Yama, the emperor of the kingdom of the dead. Nah has to swear his innocence and is reborn as: donkey, bull, pig, dog, monkey and back to a human being again. Bad circumstances along beautiful descriptions of apricot trees, crops, food and nature.

The characters in the novel are a transverse section of mankind. The farmer Lan Lian is not deserting his ideals, he refuses to be a part of the communist party, he remains the only free peasant to his death. The women are hard working and as the male they have their faults and flaws. For many of the characters are the lust for money and sex their driving forces in life. They become extremely cynical. The language is harsh, both swearwords and four-letter words. 

But the novel also has a drastic humour, I am laughing out loud on several occasions, even if the humour is quite black. It is full of pranks, an unusually eventful novel.The author himself turns up in the novel, described as a cunning little devil, one who just makes mischief, is running after women, in short, he is a sty in the eye of the other characters.

When Yan (b 1955) depicts Nao´s life through the eyes of the animals it is clear-sighted, and a smart way to filtrate the feelings. Through all the animal stages they still have the knowledge that they originate from Ximen Nao, The characters have to be inventive to be able to let the feelings come out in whatever shape that will be.

It resembles a socially realistic tale, probably refers to communism in China in different ways. There are many names in the novel, and many of them remind of each other. There is a list of all the related characters in the beginning of the book, which the reader can use, but it is lovely with all the names and what they mean: Yingchun which means ”winter jasmine” or ”welcome spring,” or Lan Lian that means ”blue face,” which says a great deal about who is carrying that particular name… (Mo Yan is pseudonymous and means ”do not speak”… The authors’ name is Guan Moye.)

Bokrecensioner/reviews Från/from Kina/China