Kerstin Thorvall  Berättelsen om Signe: När man skjuter arbetare (1999)

Jag har sagt till mig själv att läsa Thorvall (1925-2010) i femton år och äntligen gjorde jag slag i saken! Inte en minut för tidigt… Jag läser en samlingsutgåva med alla tre böckerna.

I hela trilogin Berättelsen om Signe (se den här och de två böckerna nedan) samtalar karaktären Signe med romanfiguren Alberte från den norska författaren Cora Sandels (1880-1974) romansvit Alberte och Jakob, Alberte och friheten och Bara Alberte. Thorvall, liksom Sandel kämpar för att kunna bestämma om sina egna liv.

Vi får läsa om författarens mor Hilma som i början på 1920-talet blir lurad av faderns släktingar till att gifta sig med hennes sinnessjuke far. Hennes far Sigfrid är en social person och älskar att sjunga, men när hans psykiska sjukdom gör sig påmind blir han manisk på flera plan, vilket orsakar Hilma stort lidande redan på bröllopsnatten. Hilma som är en skogsbrukardotter och mycket religiös, ser det som sin plikt att fortsätta vara gift med denne man, även om han spenderar månader i sträck på sinnessjukhus. Thorvall skriver om deras förhållande och trots att psykiskt sjuka enligt lagen inte får föra sina gener vidare, blir Signe till. Någonting hon får veta i elva-årsåldern när hennes far dött. Leva med vetskapen att hon är ett misstag, att hon inte borde få finnas till, att även hon kan drabbas…

Det skär i en när man läser om Hilma och hur snävt kvinnor fick leva (och fortfarande gör i flera länder). Hon blir övertalad att gifta sig med Sigfrid, en kvinna är ingenting utan en man. Svärföräldrarna bestämmer bröllopets utformning och hennes liv består av hushållsarbete, då känner hon att hon gör nytta. Det är bara efter makens död som hon återupptar arbetet som småskollärarinna. Trilogins titel När de skjuter arbetare syftar på Ådalen 31, en arbetskonflikt i Sverige 1931 mellan arbetare och militär som stod under polisbefäl, där fem arbetare sköts ihjäl. Det temat upprepas boken igenom eftersom Sigfrid var medlem i vänsterpartiet. Thorvall fick Moa-priset 1994 för den här romanen.

(In English)

Kerstin Thorvall  Hilma´s sacrifice (1999) 

I have told myself to read Thorvall (1925-2010) for fifteen years and finally I did just that! It is not a minute too soon… I read a collective edition with all the three books included.

In the whole trilogy of The story of Signe (see this one and the books books below) the character Signe is speaking to the character Alberte from the Norwegian author Cora Sandel`s (1880-1974) book volume Anne and Jacob, Alberte and Freedom and Just Alberte. Thorvall, just like Sandel, are struggle to be able to decide over their own lives.

We get to read about the author´s mother Hilma, who in the beginning of the twenties is deceived by her father’s relatives into marrying her mentally deranged father. Her father Sigfrid is a social person and he especially loves to sing, but when his mental disease has an outbreak he becomes manic, which causes Hilma big suffering already on the wedding night. Her mother who is brought up as a forestry daughter and is very religious sees it as her duty to continue to be married to this man, even if he spends months on mental institutions. Thorvall writes about their relationship and despite the fact that mentally ill people are not allowed to spread their genes according to the law, Signe is born. Something she gets to know when she is eleven years old. To live with the knowledge that she is a mistake, that she is not supposed to live, and that she too can be affected…

It cuts me to the heart to read about Hilma and how within narrow bounds women lived their lives (they still do in many countries). She is persuaded to marry Sigfrid, a woman is nothing without a man. Her parents-in-law decide about the shape of the wedding and her life consists of household work, then she feels that she is useful. It is after her husbands death that she resumes her early work as a teacher. The title of the trilogy alludes to Ådalen 31, a working conflict in Sweden in 1931 between workers and armed forces who were under police command, where five workers were shot to death. That theme is repeated the book through because Sigfrid was a member of the left-wing party. Thorvall received the Moa-Prize award for this novel in 1994.

Bokrecensioner/reviews Från/from Sverige/Sweden