Stephen Greenblatt  The Swerve – How the World became Modern  (2011)

Historien om hur den moderna världen skapades. 50 år före kristus satt en man som hette Lucretius (99 f.Kr-55 f.Kr) romersk filosof och författare, och skrev ett verk som skulle spridas genom århundradena och fram till vår tid. Boken hette Om tingens natur (på latin In rerum Natura), som inspirerats av tänkaren Epikuros (342 f.Kr-270 f.Kr).

Den här boken innehåller så mycket fakta, detaljer, anekdoter och man får till och med lite fantasy-känsla. Det stora sökandet efter, i det här fallet är det en bok, i en fantasy kanske det är en ring eller talisman av något slag. 

Vintern 1417 reser italienaren Poggio Bracciolini till södra Tyskland där han hittar Lucretius verk Om tingens natur. Och trots att Poggio själv är troende sprider han ändå denna skrift i Europa, ut i världen. Boken som helt enkelt ser människans tillvaro ur ett naturvetenskapligt perspektiv. att vi alla består av atomer och det andra som existerar är tomhet. Poggio arbetade som sekreterare till flera påvar och kopierade böcker (som man gjorde på den tiden). Han hade en vacker handstil, och tillsammans med flera medarbetade utvecklade de Carolingian gemener, en skrivuppfinning från 900-talet i Charlemagne, och transformerade det till skrift som de använde för att kopiera manuskript och skriva brev. Denna skrift i sin tur fungerade som underlag för utvecklingen både av kursiv stil och det vi kallar roman (kolla på din dator!). Vad som kan sägas mer är att de manuskript som förvaras i Laurentian biblioteket i Florence fortfarande är gräddfärgat vita efter mer än femhundra år…  

Epikuros (Lucretius förebild) kom inte från goda och förmögna förhållanden som de andra filosoferna. Hans far var en grekisk skollärare och Epikuros agerade som hans assistent. Hans bror var en brottsling som levde med en prostituerad. Epikuros upptäckte vid tolv års ålder att hans lärare inte kunde förklara meningen med kaos, och det ökade hans intresse för jordens uppkomst. I konstant rörelse kolliderar atomerna med varandra och under vissa omständigheter formar de större och större kroppar, resonerade han. De största, solen och månen, är också formade av atomer. Han förnekade inte existensen av flera gudar, men dessa gudar var upptagna av sina egna nöjen och struntade i människorna. Och människor är inte unika, de är inte upphöjda eftersom vi också är djur. Meningen med livet är, enligt Epikuros, att njuta så mycket som möjligt av det, och det går inte ihop med den kristna tanken att försoning uppnår man genom att späka kroppen. År 600 skrev benediktiner-munken Peter Damian att kroppen skulle plågas och svältas så den skulle underordna sig anden, precis som Jesus hade fått utstå straffet för människors synder.

Litterära och filosofiska samtal tilltalade grekerna och romarna. Aristoteles sa ”människor är sociala djur, att förstå sin natur som människa är att delta i en gruppaktivitet.” Cicero skrev om Herculaneum (ett litet samhälle i Romarriket, förstörd av vulkanen Vesuvius 79 eKr, där det fördes diskussioner affärsmän emellan och även mellan vanligt folk). Diskussionerna betydde alltså mycket under antiken där ämnen som, bland annat, musik, poesi och måleri förekom, en blandning av att vara kvicktänkt och allvarlig, där frågor som: Hur kan vi förstå världen som vi bor på? Hur ska man definiera godhet och ondska? Vad händer när vi dör? De är idealiserade samtal som skrevs ned, de blev inte transkriberade från en verklig konversation. 

I läsrummen på biblioteken under antiken stod statyer av Homeros, Platon, Aristoteles, Epikuros. En litterär kanon man skulle känna till och ha läst. Men de var också symboler för tillträde för läsarna till de avlidnas själar, själarnas symboler som böckerna möjliggjorde för läsarna att frambesvärja. 

En av översättarna av In rerum Natura var kvinna, och därför måste jag skriva om henne.Puritanen Lucy Hutchinson (gift med en parlamentariker) var en av de få kvinnor som översatte den till engelska 1675. Hon började avsky de principer som boken innehöll vartefter hon översatte den. Hon klagade över det ateistiska innehållet och kallade Lucretius för en galning. Inte att undra på, att vara puritan på 1600-talet och läsa om naturvetenskap är som att kika in i en annan värld. Men hon måste ha varit nyfiken då hon trots allt fullföljde jobbet..!

Det känns som man har gjort en bildningstur genom århundradena efter att ha läst den här. Och recensionen jag har skrivit ner gör inte boken rättvisa. Den är en aning tungläst, det måste jag medge, men nyfikenheten gör att man läser vidare. Greenblatt (f 1943) lyckas skriva om antiken i ett fräscht ljus, som om delar av det är dold historia. Litteraturens makt, även om det är skrivet 50 fKr…

(In English)

Stephen Greenblatt  The Swerve – How the World became Modern  (2011)

The story about how the modern world was created. 50 BC, a man named Lucretius (99 BC-55 BC) Roman philosopher and author, wrote a work that would spread through the centuries to our time. The book´s name is On the Nature of Things (in latin In rerum Natura), which is inspired by the philosopher Epicurus (342 BC-270 BC). This book contains so much facts, details, anecdotes and one might get a feeling of fantasy. The big quest after, in this case a book, and in a fantasy novel it could be a ring or a talisman of some kind that the characters are looking for. 

In the winter of 1417 the Italian Poggio Bracciolini travels to the southern part of Germany where he finds Lucretius´ work On the Nature of Things.And, despite the fact that Poggio is a true Christian, yet he still spreads this work in Europe, and out in the world. A book that sees the human existence from a scientific perspective, that we are all made of atoms, and the other thing that exist is void. Poggio worked as a sort of a secretary to many popes, and copied books (as they did at that time). He had a beautiful handwriting and together with associates he developed the Carolingian lower-case letters, a writing innovation from the ninth century in Charlemagne, and transformed it to a script made for copying manuscripts and writing letters. This script in turn worked as the basis for both of italics and that we call roman (check your computer!). What more can be said is that the manuscripts that are stored at the Laurentian library in Florence are still creamy white after five hundred years…

Epicurus (Lucretius model) did not come from wealthy conditions like the other philosophers of that time. His father was a Greek school teacher and Epicurus acted as his assistent. His brother was a criminal and lived with a prostitute. Epicurus discovered at the age of twelve that his teachers could not explain the meaning of chaos, and that increased his interest in the origin of the earth. In constant movement the atoms collide with each other, and on certain circumstances they form bigger and bigger bodies, he argued. The largest are the sun and the moon, and they are also shaped of atoms. He did not deny the existence of plural gods, but they were occupied by their own pleasure, and they did not care about people. And humans are not unique, they are not sublime, because we are also animals. The meaning of life is, according to Epicurus, is to enjoy as much as possible of our life on earth, and that does not fit into the Christian thought that you reach redemption by mortifying the flesh. In the year of 600 the Italian Benedictine monk Peter Damian wrote in a text that the body should be tortured and starved so it could submit to the spirit, just like Jesus had to endure the punishment for peoples´ sins. 

Literary and philosophical conversations appealed to the Greek and the Romans, Aristotle said that ”people are social animals, to realise ones´ nature as a human is to participate in a group activity.” Cicero wrote about Herculaneum, a small society in the Roman empire destroyed by the volcano Vesuvio in 79 AC, where discussions took place between business men, and among ordinary people. The discussions during the antiquity included topics like, among others, music, poetry and painting, a blend of wittiness and seriousness where questions like: how can we understand the world that we inhabit? How should you define good and evil? What happens after that? But it is idealistic conversations that were written down, they were not transcripts. 

In the reading rooms in the libraries during the antiquity stood statues of Homer, Plato, Aristotle, Epicurus among others. A literary canon one should know about, and books one should have read. But they were also symbols for access to the spirits of the dead, symbols of the soul which the books enabled the readers to conjure up. 

One of the translators of In rerum Natura was a woman and therefore I have to write a bit about her. The puritan Lucy Hutchinson (married to a parliamentarian) was one of the few women who translated the work to English in 1675. She started to detest the principles that the book contained as she continued to translate it. She complained about the atheistic content and called Lucretius a lunatic. No wonder, to be a puritan in the seventeenth century and read about science must have been to peep into another world. But she had to be curious about it when she continued to translate the whole book..!

It feels like one has been on an educational tour through the centuries after reading this. And the review I have been written does not do the book full justice. It is a bit of a heavy read sometimes, I have to admit, but the curiosity you feel makes you read further. Greenblatt (b 1943) succeeds to write about antiquity in a refreshing light, almost like parts of it is hidden history. The power of literature, even if Lucretius wrote his work in 50 BC…

Bokrecensioner/reviews Från/from USA