Kristina Sandberg  Sörja för de sina  (2012)

Andra delen av Kristina Sandbergs (f 1971) trilogi om hemmafrun Maj.

Ett människoliv är försvinnande kort, det blir tydligt när man läser denna trilogi. I den perfekta hemmafruns liv ingick att det mesta i livet skulle se lätt ut, och göras med ett leende. Välstädat hem, middagsbjudningar, kafferep, rena och välklädda barn som är duktiga i skolan, men också att sorgen inte får synas utåt. Nära släktingar till Maj dör och en vän, men den yttre fasaden får inte rämna. Maj känner sig inte riktigt frisk, är det inbillning att ha yrsel och olika andra symptom? Men som läsare ser det ut som att Maj spelar en roll, och den rollen är ytterst utmattande. Den snäva kvinnorollen, den underordnade rollen i samhället. Men hon har det ju bra, ingenting att klaga på, eller? Till synes kan det tyckas så, men hon frågar sig aldrig om det är det hon verkligen vill. 

Sandberg skildrar också att det kan vara för svårt för mannen under den här tiden, till exempel Majs man Tomas som har en stor arbetsbörda inom familjeföretaget, och som innerst inne hade velat göra något helt annat. De har det materiellt bra, de tillhör medelklassen, men är det inte något som saknas? 

Man blir också irriterad på Maj, mest på hennes ytlighet, att polerade möbler, kläder och skor är så extremt viktigt. Samtidigt är hennes desperata skapande av sig själv till enmodell för den tidens ultimata kvinna tragisk. Kvinnors svängrum på den tiden var begränsat.

(In English)

Kristina Sandberg  Provide for their own  (2012)

The second part of Kristina Sandberg´s (b 1971) trilogy about the housewife Maj. 

A human life is passingly short, that becomes clear when reading this novel. In the perfect housewife´s life should most things look easy, and be made with a smile. A very tidy home, inviting people for dinners and coffee parties, clean and well-dressed children who are good at school, but also that the grief must not be visible to the outside world. Close relatives to Maj die and one of her friends, but the private facade must not crack. Maj does not feel quite well, is it imaginary to have drowsiness and other symptoms? But as a reader it looks like Maj is playing a role, and that role is extremely exhausting. The narrow woman´s role, the second fiddle in society. But she is alright, nothing to complain about, or? Apparently it may seem so, but she never asks if this is what she really wants.

Sandberg also portrays that life can also be difficult for males too during this time, especially for Tomas, who has a big burden of work in the family company, and that he would rather had done something completely different for a living. They have a high material standard, they belong to the middle class, but is is not something that is missing? 
As a reader one gets irritated on Maj, mostly because of her shallowness, that polished furniture, clothes and shoes are so extremely important. But at the same time, her desperate creation of herself into a model for that ultimate woman of the time is tragic. Women’s room for manoeuvre at that time was limited.

Bokrecensioner/reviews Från/from Sverige/Sweden