Elisabeth Hjorth  Nattens regn och dagens möda  (2017)

Tiden i romanen skildrar åren 1935-1941 och oron för andra världskriget är ständigt närvarande. Det gifta paret Ruth (1894-1973) och Manfred (1884-1985) är historiska personer men Hjorth nämner att det inte är biografisk sanning hon eftersträvar. Det var en impuls att föra samman kvinnorna i boken, efter det skrivits mycket om Boye (1900-1941) men knappt någonting om Ruth som stått i skuggan av sin man Manfred och sin far politikern Rudolf Kjellén, skriver författaren i efterordet.

Rektorshustrun Ruth Kjellén-Björkquist och poeten Karin Boye möts utanför diktarkongressen i Sigtuna, som är arrangerad av Ruths man Manfred. Medan Boye deltar i de litterära samtalen planerar Ruth middagar och dukningar för författarna. Boye skickar det första brevet som startar brevväxlingen dem emellan. Både frihet och kärlek är viktigt för Boye som har ett problemfyllt förhållande med den judiska författaren Margot Hanel (1912-1941), medan Ruth har en inrutad vardag med dagslistor och tar hand om sin man och son. Hjorth gestaltar på ett oerhört bra sätt de båda kvinnornas beröringspunkter, trots skarpa olikheter. 

Språket är från en annan tid. Orden och meningarna är som ett levande väsen, men i början undrade jag, tänk om formuleringarna överskuggar intrigen..? Men inte med den här underbara romanen där texten svävar ovan molnen men samtidigt besitter jordens skönhet.

(In English)

Elisabeth Hjorth  The Rain of the Night and the Toil of the Day  (2017)

The time in the novel depicts the years 1935-1941, and the anxiety for The Second World War is constantly present. The married couple Ruth (1894-1973) and Manfred (1884-1985) are historical persons but the author mentions that it is not biographical truth she is aiming at. A lot has been written about Boye and hardly anything about Ruth who has lived in the shade of both her husband and her father, the politician Rudolf Kjellén (1864-1922), and that was an impulse to gather the women together in the book, the author writes in the afterword.

The rectors wife, Ruth Kjellén Björkquist and the poet Karin Boye meet outside the literary congress in Sigtuna, which is arranged by Ruth´s husband Manfred. While Boye participates in the literary discussions Ruth arranges the dinners and lays the tables. Boye sends the first letter that starts the correspondence between them. Both freedom and love are important to Boye who has a problematic relationship with the Jewish writer Margot Hanel (1912-1941), while Ruth has a scheduled existence with daily lists of notes and taking care of her husband and son. Hjorth portrays the two women’s points of contact in an extremely compassionate way, despite sharp differences.

The language is from another time. The words and the sentences are like a living essence, but in the beginning I wondered, think if the wording overshadows the plot..? But not in this wonderful novel where the text floats above the clouds but at the same time possesses the beauty of the earth.

Bokrecensioner/reviews Från/from Sverige/Sweden