Sara Lidman
Sara Lidman Stilens munterhet (Lidmans dagböcker från 1975-1985, sammanställda av Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap) (2014)
En stor och omtumlande läsupplevelse, Lidmans (1923-2004) dagbok när hon flyttar tillbaka till barndomshemmet i Missenträsk. De vackra årstidsskiftningarna, grannarna i byn med skvaller och deras gamla skrönor, föreläsningar på olika ställen, författarbesök hos henne… Men mest är det tankar om skrivandet, hennes planerande av hur länge det kan ta att skriva en viss bok, när texten ”kryllar” går det framåt, och de döda släktingarna i huset som hon anar, det är dessa som ligger till grund för flera av böckerna hon arbetar med. Farmodern, farfadern, hennes föräldrar som båda avlider under skrivandet av dagböckerna. Hennes farbror Arvid bor också i huset fram till sin död 1978. Hennes karaktärer är baserade på släktingarna men de har andra namn, händelserna är både sanna och uppdiktade. Hemtrevligt och med stark igenkänning känns det att läsa den här underbara dagboken, känner till trakterna då jag är född i Västerbotten…
Bränström påvisar i ett tal som författaren Neil Gaiman höll 2013 då han sa:”Fiction is the lie that tells the truth after all”, eller poeten Emily Dickinsons citat: ”Tell the truth but tell it slant!” där hon menar att för de flesta författare finns ingen uppenbar konflikt mellan fiktion och sanning.
Även i sitt efterord konstaterar Bränström att både Lidman och Virginia Woolf har förnyat prosakonsten på var sitt språkområde och nämner författare som har skrivit märkliga och märkvärdiga dagböcker som publicerats som böcker: Virginia Woolf, Anaïs Nin, Anne Frank, Sylvia Plath, Joyce Carol Oates, Selma Lagerlöf och Rut Hillarp.
(In English)
Sara Lidman The Hilarity of Style (Lidman´s diaries from 1975-1985, compiled by Annelie Bränström Öhman, professor of literature) (2014)
A great and bewildering reading experience, Lidman´s (1923-2004) diary when she moves back to the childhood home in Missenträsk. The beautiful shifts of the seasons, the neighbours in the village with gossip and their old tales, the lectures in different places, authors visiting her home… But mostly it is thoughts about writing, her plans of how long it will take to write a certain book, when the text ”is crawling” it goes straight ahead, and the dead relatives in the house that she senses, they are the people who underlies for many of her books she is working with. Her paternal grandmother, her paternal grandfather, her parents that both die during the writing of her diaries. Her uncle Arvid also lives in the house until his death in 1978. Her characters are based on her relatives but they have other names, the occurrences are both true and fictitious. It feels homely and with strong recognition to read this wonderful diary, I know the areas as I was born in Västerbotten…
Bränström shows in a speech that the author Neil Gaiman held in 2013 when he said: ”Fiction is the lie that tells the truth after all”, or the poet Emily Dickinson´s quotation: ”Tell the truth but tell it slant!” where she believes that for most writers there is no obvious conflict between fiction and truth.
Even in her afterword Bränström states that both Lidman and Virginia Woolf have renewed the art of prose in each area of language and mentions writers who has written remarkable diaries that are published as books: Virginia Woolf, Anaïs Nin, Anne Frank, Sylvia Plath, Joyce Carol Oates, Selma Lagerlöf and Rut Hillarp.
eveningbooks Visa alla →
Jag är en kvinna med autism (asperger) som har levt i ett antal årtionden. En dyrkan till det skrivna ordet har följt mig sedan sex-årsåldern, då jag upptäcker bokstäver som kan sättas samman. Boksidorna är som magneter och rymmer historier, intriger, karaktärer, naturbeskrivningar, att kunna ta in världen utan att resa, så fantastiskt! Jag är född i en del av Sverige som är mycket mörk och snörik på vintrarna, vilket också starkt bidragit till att läsning blivit en del av min personlighet.
eveningbooks 