Sara Villius  Madonna  (2019)

Kvinnan i boken lever i ett instabilt äktenskap med tre barn och dålig ekonomi, och smiter iväg till sin före detta lärare för tröst, ett förhållande som senare tar slut. Hon orkar inte med familjen, vill ha den manliga blicken på sig (ända sedan tonåren) och söker tillfällig sex där den dyker upp. Ensamheten är outhärdlig, men de korta mötena med främlingar verkar inte heller ge någon större njutning. Det finns journaler om hennes familj där det antyds att hennes far begår ett brott mot hennes mor, läsaren lämnas i ovetskap. 

Meningarna är enkla och korta, men laddade med djupare mening. Beskrivningar av barndomsminnen känns äkta för mig som läsare. Huvudpersonen kan aldrig vila i sig själv, hon blir bara till i sällskap med andra. Det kan vara författarens (f 1976) eget liv. Boken är som ett tecken över vår tids samhällsångest.

(In English)

Sara Villius  Madonna  (2019)

The woman in the novel lives in an unstable marriage with three children and a bad economy, she runs away to her former teacher for comfort, a relationship that ends later on. She cannot cope with the family, she wants to have the male gaze on her (ever since her teenage years) and seeks temporary sex where it turns up. Loneliness is unbearable, but the brief encounters with strangers do not seem to give much pleasure either. There are journals about her family where it is suggested that her father committed a crime against her mother, the reader is left unaware.

The sentences are simple and short, but charged with deeper meaning. Depictions of childhood memories feel true to me as a reader. The main character can never rest in itself, she only comes into existence in the company of others. It might be the author´s (b 1976) own life. The novel is like a sign of the social anxiety of our time.

Bokrecensioner/reviews Från/from Sverige/Sweden